Landslagsinventering 2017: Yttermittfältare & anfallare

Dags för en titt på de anfallare och yttermittfältare som känns mest aktuella för landslagsspel. I det sista inlägget som kommer någon gång nu under veckan så tänkte jag sedan gå in på lite intressanta startelvor och ta ut nästa landslagstrupp.

Huvudalternativ

Anfallare
Jämfört med det centrala mittfältet där det finns en mängd olika spelare att testa så känns det mer givet vilka som bör konkurrera om anfallsplatserna. I anfallet har det ju faktiskt redan skett en liten generationsväxling när exempelvis både Stina Blackstenius och Fridolina Rolfö har spelats in de senaste åren. Här är de sex spelare jag tycker ligger närmast startelvan.

Stina Blackstenius (Montpellier) har redan i OS och VM visat att hon har snabbheten och styrkan för att hota alla försvar. Behöver kanske bli lite kyligare i avslutslägena och passningsspelet kan snäppas upp ytterligare. Given i truppen och allt mer given som startspelare.

Fridolina Rolfö (Bayern München) har kanske inte varit den stora målskytten i sin karriär men är intressant med sin fysik som targetspelare, sin aviga spelstil och vänsterslägga. Absolut en spelare för startelvan bara hon håller sig skadefri.

Marija Banušić (Linköpings FC) kan ju bara inte hållas utanför landslaget längre. Teknik, målsinne och frisparksfötter i världsklass. Bör snarast spelas in i startelvan.

Lotta Schelin (FC Rosengård) har inte direkt öst in mål det senaste året och just nu ser jag nog henne som fjärde alternativ bakom de tre ovan som jag ser som förstavalen. Ändå en av våra bästa avslutare och är också den med bäst försvarsspel.

Mimmi Larsson (Eskilstuna United) har den lite bristande effektiviteten emot sig även om den förbättrats. Snabb och intensiv i sitt spel men har inte riktigt visat toppform den senaste tiden.

Pauline Hammarlund (Kopparbergs/Göteborg) är inte heller i toppform för tillfället och riskerar nog att hamna utanför Gerhardssons första landslagstrupp. Annars en ganska komplett anfallstyp som även kan användas på kanten.

Yttermittfältare
Som jag varit inne på tidigare så har Sverige få spelare av landslagsklass som har sin bästa position som yttermittfältare. Om man ändå väljer att spela ett 4-4-2 så tycker jag de här är våra sex bästa alternativ, samtliga är tyvärr högerfotade.

Anna Oscarsson (Linköpings FC) är faktiskt den enda spelaren där yttermittfältet känns som den givet bästa positionen. I Oscarsson och Jessica Samuelsson har vi en potentiell mardrömskant för motståndarna. Två av Sveriges mest löpvilliga och ihärdiga spelare tillsammans skulle kunna bli riktigt inttressant.

Julia Spetsmark (KIF Örebro) har tappat lite av den superform hon visade i början av våren och det beror kanske på klubbens tuffa situation. Bra yttermittfältare som kan ta sig runt sin motståndare men också en utmärkt djupledlöpande anfallare med vasst skott. Kanske allra bäst på kanten i anfallet i ett 4-3-3.

Elin Rubensson (Kopparbergs/Göteborg FC) bäst som central mittfältare numera men också ett av de bästa alternativen på yttermittfältet tycker jag nog. Har snabbheten och bra passningsspel.

Kosovare Asllani (Linköpings FC) har fått spela på vänstermittfältet i brist på andra alternativ men det är ju ganska uppenbart att Asllani är bättre centralt. Eftersom hon nu kommer spela där i klubblaget så får hon förhoppningsvis också göra det i landslaget.

Johanna Rytting Kaneryd (Djurgården) ser jag precis som Asllani helst centralt men jag ser henne också som det bästa alternativet till Asllani på en vänsterkant i ett 4-4-2.

Lina Hurtig (Linköpings FC) är egentligen inte heller en spelare jag vill se som yttermittfältare men får också ses som ett av de bättre alternativen där. Spelar ju ute på kanten i ett tremannaanfall i Linköping och skulle förstås kunna vara ett bra alternativ i sådan position.

Utmanarna

Sofia Jakobsson (Montpellier) kommer förstås vara ett intressant alternativ för anfallet när hon jobbat sig tillbaka från sin korsbandsskada.

Loreta Kullashi (Eskilstuna United) kan ju säkerligen med sin goda teknik ganska snart bli ett alternativ till Banusic i anfallet. Hösten i Eskilstuna får visa om hon är redo.

Madelen Janogy (Piteå IF) måste i första hand göra lite mer mål för att kännas aktuell. Annars en teknisk, ganska snabb och svårläst spelare som ser ut att vara i bra form.

Amanda Edgren (Kristianstad) är ett ganska bra alternativ på alla mittfältspositioner. Kanske inte den mest kreativa men bra fysik och ganska snabb och har i år börjat göra mer poäng.

Lotta Ökvist (Piteå IF) är kanske det mest intressanta alternativet just nu om man vill ha en vänsterfotad yttermittfältare men hon skulle kännas som en ganska stor skräll i en landslagstrupp ändå.

Fler som kan bli aktuella

Anna Anvegård (Växjö DFF) känns som en stark framtida kandidat till en roll som släpande anfallare och nästa säsong i Damallsvenskan kommer visa om hon är redo för A-landslagsspel. Smart spelare med bra avslut. Har haft bristande snabbhet som akilleshäl men tar steg framåt där.

Olivia Schough (Eskilstuna United) har fått väldigt stort förtroende i landslaget de senaste åren. I toppform är hon ett alternativ på vänsterkanten. Bra arbetskapacitet och intensitet men har i övriga spelet inte visat någon storform i år.

Antonia Göransson (Juventus) kan kanske få en välbehövlig nytändning i Italien. Är spelaren som jag trodde skulle vara given på vänsterkanten i landslaget nu men har haft en bit upp till landslagsformen.

I Örebro finns många intressanta spelare som har det ganska tungt just nu. Hanna Terry (KIF Örebro) har svårt att få förtroendet i laget och både hon och Michelle de Jongh (KIF Örebro) är ytterligare två spelare som väl också gör sig bättre centralt än på kanten där de oftast får spela. Lagets anfallare Jenny Hjohlman (KIF Örebro) och Emma Jansson (KIF Örebro) gör för få mål för att vara alternativ just nu.

Piteå har också många intressanta mittfältare och jag tycker kanske att Nina Jakobsson (Piteå IF) är den utöver Ökvist som ligger närmast landslagsspel, men är kanske inte riktigt där just nu ändå. Elin Bragnum (Piteå) finns ju också om man söker efter vänsterfötter.

Tempest-Marie Norlin (Djurgården) och Mia Jalkerud (Djurgården) gjorde nog ännu starka säsonger förra året och kännas kanske inte riktigt aktuella för landslagsspel just nu.

Landslagsinventering 2017: Centrala mittfältare

Centrala mittfältet är känsligt att laborera för mycket med men här måste man ha toppspelare för att hänga med i dagens fotboll, då många matcher vinns och förloras här. Personligen ser jag gärna att Sverige ställer upp med tre centrala mittfältare, främst för är att jag tycker vi har för få spelare som har sin bästa position som renodlade yttermittfältare. Om det ska vara åt  4-3-3. 4-2-3-1 eller 3-5-2-hållet ska jag återkomma till i senare inlägg.

Det skriks på generationsväxling här och var och jag har ju under flera år nu påpekat att det finns ett stort antal väldigt lovande unga centrala mittfältare. Mitt problem är att egentligen ingen av dem har imponerat eller dominerat exempelvis F19, U20, och U23 det senaste året vilket gör att det är svårt att direkt se dem som bärande i ett svenskt A-landslag redan nu. Därför ser jag gärna en kombination av gammalt och nytt på mittfältet i landslaget den närmaste tiden..

Huvudalternativ
Jag tycker det finns så många intressanta namn att testa på mittfältet att jag inte riktigt vet vilka jag ska se som huvudalternativ men här är tre tänkbara huvudalternativ i lite olika roller.

Mer defensiva…

Caroline Seger (-85, FC Rosengård) är det en och annan som vill byta ut men jag tillhör inte den skaran.. Jag ser henne fortsatt som vår bästa och mest kompletta centrala mittfältare och jag tror det vore bra att ha henne i laget fortsatt när man slussar in de yngre. Jag ser henne gärna i den mer defensiva centrala mittfältsrollen eller tillsammans med en annan tvåvägsspelare, gärna då någon av de yngre om de presterar i sina klubbar.

Julia Roddar (-92, Kvarnsveden) var inte i närheten av min landslagskarta för ett år sedan men efter en strålande vår tycker jag hon bör vara högaktuell för landslaget. Stark i defensiven , ganska rapp i steget, tar bra initiativ och har en fin högerfot, inte minst vid fasta situationer. Just nu kanske rent av mitt huvudalternativ till Seger som defensiv mittfältare.

Petra Andersson (-93,Eskilstuna United) har gjort en väldigt fin vår i Damallsvenskan men inte riktigt fått chansen i landslaget. Har varit ganska dominant i vissa matcher och förtjänar definitivt en riktig chans i A-landslaget.

Mer tvåvägs…

Elin Rubensson (-93, K/Göteborg FC) har väl kanske fått lite dämpat självförtroende av en tuff vår i klubblaget men har annars varit väldigt på i sin centrala mittfältsroll det senaste året. Tar många offensiva initiativ och har också snabbheten för att hinna med i omställningar åt båda hållen.

Kosovare Asllani (-89, Linköpings FC) har med ett allt bättre defensivt spel seglat upp som alternativ till tvåvägsspelare på det centrala mittfältet även om hon också förstås skulle vara utmärkt i offensiv roll på ett tremannamittfält.

Filippa Angeldahl (-97, Hammarby) är den av de unga centrala mittfältarna som jag tycker har imponerat mest i Damallsvenskan i år så jag väljer att ta med henne bland huvudalternativen. Hon har också en spetsegenskap i sitt grymma skott med högerfoten., en högerfot som också visat känsla med fina framspelningar och öppnande passningar. Har hittat en högre lägstanivå och tar bättre beslut.

Mer offensiva….

Malin Diaz (-94, Eskilstuna United) har gjort en riktigt stark vår i Eskilstuna och om hon vill bör hon vara landslagsaktuell. Lysande teknik och har visat ett utmärkt passningsspel som legat bakom mycket i lagets offensiv.

Lina Hurtig (-95, Linköpings FC) är ju användbar på väldigt många positioner och jag har alltid sett henne som en utmärkt tvåvägsspåelare även om hon i princip aldrig får spela som sådan. Som offensiv mittfältare skulle hon kunna bli en viktig målgörare inte minst med sitt huvudspel. .

Tove Almqvist (-96, Linköpings FC) har en fin vår bakom sig och känns nu på allvar redo för A-landslaget. Kvick och fin teknik, möjligtvis skulle man vilja se ännu lite fler poäng.

Ytterligare fem att ta med i diskussionen
Fem spelare som känns väl så intressanta som spelarna ovan när de är i toppslag.

Lisa Dahlkvist (-87, KIF Örebro) som huvudalternativ eller inte, det var frågan jag ställde mig. Största anledningen till att hon just nu skulle kännas som ett huvudalternativ är att vi  snart ska möta Danmark och att hon är en av få som fått spela på centrala mittfältet.  Placeringssäker och stark men jag tycker hon bör visa lite vassare form för att vara landslagsaktuell framöver, det har sett lite trögt ut lite för ofta.

Katrin Schmidt (-86, Djurgården) är lite långsam och lite för ineffektiv i offensivt straffområde och det talar emot henne. I övrigt en väldigt komplett spelare med smarthet och teknik. Fick aldrig riktigt chansen under våren men visade kanske inte heller toppform då. Behöver kanske visa lite vassare form i höst för att kännas riktigt aktuell.

Anna Welin (-94, LB07) är väl egentligen också ett utmärkt alternativ som tvåvägsspelare men jag tycker framförallt det är offensivt hon stundtals glänser med fantastiskt passningsspel. Jag säger stundtals för i mellanåt tar hon också lite sämre beslut. Lite avig och svårläst spelartyp, men inte så kvick. Skulle gärna se henne åtminstone testas i landslagssammanhang.

Johanna Rytting Kaneryd (-97, Djurgården) förpassas nästan alltid till kanten i både klubblag och landslag. Gör det bra där men jag skulle gärna se henne få chansen centralt också. En spelare det händer mycket runt när hon har bollen och som jag därför skulle vilja ha mer i händelsernas centrum. Energispelare med snabbhet och teknik men som behöver spetsa till aktionerna i och runt offensivt straffområde.

Sandra Adolfsson (-87, Vittsjö) har ju imponerat så pass mycket som mittback att hon nog känns ännu mer aktuell där. Men hon är ju också en utmärkt mittfältare. Stark bollvinnare och grovjobbare men också skicklig på att komma i  läge i offensivt straffområde.

Fler intressanta defensiva alternativ

Emilia Brodin (-90, Djurgården, tidigare Appelqvist) är på väg tillbaka från sin korsbandsskada och det dröjer fortsatt en tid innan hon blir landslagsaktuell igen.

Petra Johansson (-88, Eskilstuna United) har kanske inte riktigt nått samma höga nivå som efter förra comebacken men är en spelare jag absolut skulle känna mig trygg med som defensiv mittfältare även nu.

Ellen Löfqvist (-97, Piteå IF) blir bättre och bättre och tar mer och mer ansvar i Piteå. Snart redo för A-landslaget?

Freja Olofsson (-98, KIF Örebro) känns inte högaktuell främst för att hon inte spelar som defensiv mittfältare i klubblaget som jag ju gärna skulle vilja. Annars har hon ju en blick för spelet, den defensiva kvaliteten och det långa passningsspelet för den positionen i framtiden.

I Elitettan finns också intressanta namn. Jag tänker främst på Frida Borieo (-96, Växjö DFF) och Linnéa Berger (-98, Mallbacken) som kanske kan bli aktuella så småningom när de tagit klivet till Damallsvenskan.

Fler intressanta tvåvägsspelare

Hanna Folkesson (-88, FC Rosengård) tycker jag likt Dahlkvist skulle behöva visa lite vassare form i klubblaget för att kännas aktuell även om hon gjort en och annan fin insats i landslaget under våren. Hög arbetsmoral och tar bra löpningar, men inte så snabb.

Josefin Johansson (-88, Piteå IF) är ju en väldigt hårt arbetande tvåvägsspelare men man skulle väl kanske vilja se lite mer kreativitet och poäng från hennes sida.

Michelle de Jongh (-97, KIF Örebro) har inte riktigt visat landslagsform i klubblaget och mest fått spela på kanten. Men potentialen finns här.

Fanny Andersson (-95, KIF Örebro) kom med i en landslagstrupp under våren. Fin teknik och har väl nästan överglänst Dahlkvist på det centrala mittfältet i Örebro under våren.

Amanda Edgren (-93, Kristianstad) har i år fått igång poänggörandet och gjort en stark vår. Riktig slitvarg. Kanske ännu mer aktuell på kanten i ett 4-4-2.

Ebba Wieder (-98, FC Rosengård) kommer säkerligen att bli en utmärkt tvävägsspelare men i dagsläget tycker jag det är främst offensivt hon visar klass. Men blir Wieder och Seger exempelvis ett samspelt och starkt mittfältspar i Rosengård så kan ju det vara intressant också för landslaget.

Nellie Lilja (-99, LB07) är det nog också bäst att nämna för här gåtr utvecklingen fort men känns inte aktuell för A-landslaget redan nu.

Fler intressanta offensiva alternativ

Fridolina Rolfö (-93, Bayern München) – Ser jag väl i första hand som anfallare men har sett intressant ut också när hon testats som offensiv mittfältare.

Irma Helin (-94, Linköpings FC) har fortsatta knäproblem och kommer inte vara aktuell för spel den närmaste tiden. Här finns ju annars härlig teknik.

Några tänkbara kombinationer
Det ska bli väldigt intressant att se vad Gerhardsson hittar för kombinationer till sitt centrala mittfält.

Trygghet (Seger, Dahlkvist)
Caroline Seger och Lisa Dahlkvist har ju spelat ihop nästan oavbrutet i landslaget det senaste året och är förtås ett tryggt val när viktiga matcher står för dörren, även om det såg väl trögt ut ibland i EM. Personligen tror jag inte på kombinationen Seger – Dahlkvist för framtiden men tycker gärna man kan behålla exempelvis Seger och spela in någon av de yngre bredvid. Kanske Angeldahl eller möjligen Wieder om de imponerar ihop i Rosengård.

Nu beror det ju lite på vilka som spelar i andra delar av laget men här är några andrakombinationer som kan vara intressanta:

Teknik & rutin (Seger, Asllani, Diaz)
En ganska rutinerad trio med mycket god teknik som borde kunna få till ett väldigt bra passningsspel centralt och också hitta bra öppnande passningar till forwards. I ett 4-4-2 tycker jag även att Seger och Asllani skulle kunna vara ett intressant alternativ som mittfältspar.

Offensiv (Angeldahl, Rubensson, Asllani)
Lite offensivare uppställning där man kanske offrar lite defensiv stabiltet även om de lla tre har ganska bra defensiv kvalitet. Här får man får in en del intressanta spetsegenskaper. Angeldahl med ett fint långt passningspel och rungande skott,  Rubensson med sin snabbhet och förmåga att komma med fina djupledslöpningar samt teknisk briljans från Asllani.

Nytänk (Roddar, Kaneryd, Asllani)
Personligen skulle jag gärna vilja se den här trion testas ihop. Här finns god teknik, bra arbetskapacitet och hyfsad speed under fötterna.  Roddar har hela våren visat klass som defensiv mittfältare och har en fin högerfot vid fasta situationer. En snabb Kaneryd i en kanske lite friare roll att röra sig över stora ytor och komma i djupledslöpningar. Sedan undrar jag om det inte ändå är så att Asllani är den svenska spelare med bäst förmåga att göra poäng från en offensiv mittfältsroll på internationell nivå.

Landslagsinventering 2017: Försvarare

Det råder ingen brist på duktiga mittbackar inom svensk fotboll, något som storklubbarna ute i Europa har noterat. Hela fem landslagsmeriterade mittbackar finns i toppklubbar ute på kontinenten den kommande säsongen. Vilka som får den nye förbundskaptens förtroende blir intressant att se.

De ser nu ut att få sällskap av vår bästa högerback Jessica Samuelsson. Högerbacksplatsen är det för övrigt också ganska bra konkurrens på men det är väl kanske på vänsterbacksplats det kan bli mest intressant att se vilka lösningar Peter Gerhardsson hittar.

Huvudalternativen
Det här är spelarna som jag just nu skulle kunna tänka mig att se som startspelare i landslaget.

Mittbackar

Nilla Fischer (-84, VfL Wolfsburg) är sannolikt den av de mer rutinerade som mest funderar över framtiden i landslaget. Var ojämn i EM men är väl kanske ändå den mittback med högst högstanivå. Gör de svåra brytningarna och är urstark i kroppen och luften. Förståeligt om Gerhardsson vill ha med henne i landslaget nu under hösten men har hon motiviationen att satsa mot VM 2019?.

Linda Sembrant (-87, Montpellier) har normalt en hög lägstanivå även om hon svajade lite i någon match i EM. Jag ser gärna att hon fortsatt är en spelare som man bygger backlinjen runt. Brytsäker och stark i luftrummet.

Emma Berglund (-88, PSG) är den snabbaste mittbacken av de mer rutinerade. Vad gäller Berglund har mest varit kritiskt till de lite för många farliga bolltappen men det finns ju alla möjligheter att slipa bort i PSG där hon säkert kommer utveckla passningssäkerheten. Är det nu hon kommer växa ut till huvudalternativet i mittförsvaret?

Amanda Ilestedt (-93, Turbine Potsdam) har gjort en stark vår i Damallsvenskan men fick inte följa till EM. Spännande att följa hennes utveckling i Potsdam. Här vill jag framförallt se ett jämnare passningsspel då kan det istället bli Ilestedt som är huvudalternativet som mittback under många år framöver.

Alexandra Lindberg  (-93, Hammarby IF) har imponerat under våren med Hammarby. En lite mer modern mittbackstyp än övriga. Snabb och bolltrygg vilket gör henne till ett väldigt intressant alternativ eftersom just snabbhet saknas hos många av de andra.

Mitt-/ytterbackar
Fyra spelare som är extra intressanta för att de är/borde vara intressanta alternativ både som mitt- och ytterbackar.

Magdalena Eriksson (-93, Chelsea) har kanske inte gjort någon fantastisk vårsäsong men varit stabil och är normalt sett rejäl i sitt spel. Vänsterfoten ett utmärkt vapen vid fasta situationer och det är kanske det starkaste argumentet för att spela in Eriksson i en startelva även om jag inte tyckte den var tillräckligt het i EM. En vänsterfot som uppspelsfot till vänster i mittförsvaret är förstås också gynnsamt.

Nathalie Björn (-97, Eskilstuna United) är den enda försvarsspelaren som riktigt imponerat på mig i ungdomslandslagen på senare år och nu är hon redo för mer speltid och ansvar i A-landslaget. Bekväm på alla försvarspositioner men mest naturligt vore ju en plats som höger mittback eller högerback. Våldigt fin teknik och bra uppspelsfot och naturlig ledartyp.

Sandra Adolfsson (-87, Vittsjö GIK) har jag ju försökt sälja in i landslaget ett antal gånger utan någon större framgång så här kommer kanske sista chansen. Väldigt stark bollvinnare som i år varit en seriens absolut bästa mittbackar även om hon också är en utmärkt mittfältare. Jag tycker Adolfsson också vore ett intressant namn att testa på vänsterbacksplats. Hon är ju lite av en kombination av Magdalena Eriksson och Jonna Anderrsson med Erikssons tuffhet, huvudspel och styrka plus Anderssons snabbhet och dessutom mer följsam och intensiv i sitt spel än båda två.

Mia Carlsson (-90, Kristianstads DFF) har en stark vår bakom sig där hon kanske imponerade allra  mest som vänsterback med sina kraftfulla offensiva genombrott och fina inlägg. Stark och rejäl i defensiven men inte världens kvickaste. Bör finnas med i diskussionen.

Ytterbackar

Jessica Samuelsson (-92, Linköpings FC) har alla möjligheter att vara huvudalternativet på högerbacksplats under många år framöver och jag tror nog att Gerhardsson tänker fortsätta satsa på henne. Samuelsson gör väldigt sällan en dålig match och är alltid spelbar vare sig laget befinner sig i offensivt eller defensivt läge. Väldigt svårpasserad ocjh dessutom med ett alt bättre passningsspel. En av landslagets mest givna spelare.

Jonna Andersson (-93, Linköpings FC)  har varit den givna vänsterbacken större delen av det här året. Jag har ju varit ganska tveksam till det men hon gjorde kanske ett par av sina bästa landskamper mot tufft motstånd i EM. Måste fortfarande ta för sig mer för offensivt var hon ju nästan osynlig under hela EM-turneringen. Snabbheten och vänsterfoten är det som talar till hennes fördel i val av vänsterback.

Hanna Glas (-93, Eskilstuna United) har inte riktigt haft den succésäsong i Eskilstuna som jag trodde på. Däremot har hon gjort ett antal riktigt bra inhopp i landslaget där hon tagit för sig rejält och visat initiativförmåga. Starkt eftersom hon fått spela vänsterbback vilket hon ju i princip aldrig gör på klubbnivå. Hård konkurrens på högerbacksplatsen som annars känns mer naturlig.

Utmanarna
Spelare som av olika anledningar just nu kanske inte känns högaktuella för en startplats i landslaget men som mycket väl kan bli det. De flesta aktuella mittbackarna är redan nämnda och det är väl kanske främst på ytterbacksplats man kan tänka sig ytterligare några alternativ..

Petronella Ekroth  (-89, Djurgårdens IF) har gjort en riktigt  fin vår i Djurgården men saknar kanske den där spetskompetensen som gör att hon nog ändå får svårt att konkurrera ut någon av de mer rutinerade mittbackarna.

Lina Nilsson (-87, FC Rosengård) tycker jag kanske var seriens bästa högerback förra året. Tackade ju nej till landslaget så har ju inte varit aktuell och har också haft en skadefylld vår. Men här finns ju teknik, offensiv spelskicklighet, fina inlägg och gott om rutin. Absolut ett alternativ när hon är tillbaka i toppform och om hon har motivationen för landslaget igen.

Hanne Gråhns (-92, KIF Örebro) tackade också nej till landslaget under våren men är också intressant namn när hon är redo för landslagsspel igen. En kämpe med hög lägstanivå.

Ronja Aronsson (-97) är en av de mest lovande högerbackarna som kommit fram på senare år. Har haft en del skadeproblem under våren. Annars en modern spelartyp med god teknik och som ofta tar intitiativ i offensiven. Bör nog få chansen i någon trupp inom en ganska snar framtid.

Michaela Hermansson (-90, Kvarnsvedens IK) var en av seriens bästa vänsterbackar förra året men avslutade karriären. Kom ju dock tillbaka igen i slutet av våren och om hon tänker satsa för fullt på fotbollen så är hon ju ett väldigt intressant alternativ. Skicklig på att vinna boll högt upp i planen och fin vänsterfot. Lite vårdslös i defensiven av och till där hon tenderar att dra på sig ett och annat kort.

Lotta Ökvist  (-97, Piteå IF) får väldigt sällan spela vänsterback i klubblaget och det är väl kanske största hindret för att hon ska bli aktuell i A-landslaget även om hon spelat vänsterback en del i U23. Lite ojämn i sitt spel men här finns potential.

Fler intressanta namn
Det finns många spelare som med ett lyft absolut kan blanda sig i landslagssnacket. Här är bara några av dem.

Bland mittbackarna kan nämnas Lisa Lantz (-87, Linköpings FC) som jag  tycker stundtals höll landslagsklass förra året men som ju knappt spelat alls i år. Har god chans att få mer speltid i höst men med tanke på åldern så behöver hon nog imponera väldigt för att slå sig in i en landslagstrupp.

Sarah Bergman (-93, Eskilstuna United) är en annan mittback som var väldigt bra förra året och som fått lite speltifd i år. Även här finns god chans till mer speltid under hösten.

Marina Pettersson-Engström (-87, KIF Örebro) har inte riktigt nått upp till den nivå hon hade för ett par år sedan då jag försökte lobba in henne i landslaget men kapaciteten finns ju där.  Catrine Johansson (-91, Kopparbergs/Göteborg) har inte heller riktigt fått ut max i år efter en del skadeproblem men är ju annars bra på alla försvarspositioner.

Stabila högerbackar finns  i Cathrine Dahlström (-93, Hammarby) och Lisa Klinga (-91, Vittsjö) som sällan gör dåliga matcher och har övertygat under våren. Men det är tuff konkurrens på den positionen. Maja Göthberg (-97, Hammarby) är ett intressant högerbacksnamn med framtiden för sig.

Anna Oscarsson (-96, Hammarby) är visserligen ett bra högerbacksalternativ men jag ser henne nog som ett hetare alternativ som mittfältare. Inte omöjligt att hon blir högerback i Linköping framöver dock..

Av vänsterbackarna så har väl Elin Landström (-92,  Kopparbergs/Göteborg) kanske inte haft någon strålande vår i Göteborg. Det något bristande konkurrensen av vänsterfotade försvarare gör att hon kanske kan bli aktuell ändå om hon lyfter sig lite.

Sofia Wännerdahl (-95, LB07) är ett litet utropstecken i år och har varit bra inte minst offensivt. Kanske inte riktigt redo för A-landslaget ändå. Amanda Persson (-98, Vittsjö) är absolut en av de mest lovande unga vänsterbackarna. Kanske redo för A-landslaget om något år.

Freja Olofsson (-98, KIF Örebro) är en spelare jag tror mycket på. Har ju blivit omskolad till vänsterback i år men jag ser henne nog ändå fortsatt som ett mer spännande alternativ för det centrala mittfältet.

Så vilken kombination är bäst?

Det finns ett stort antal tänkbara och spännande kombinationer att fundera över i backlinjen. Jag ser ju gärna att det finns en kombination av styrka, snabbhet, nickstyrka, passningsskicklighet och teknik i försvarsledet.

Trygghet

Ska man satsa på trygghet in mot den viktiga Danmarksmatchen i VM-kvalet i oktober så är förstås den nuvarande backlinjen  med Andersson (Eriksson) – Sembrant – Fischer – Samuelsson det givna alternativet.

Ganska samspelta nu och det har ju sett ganska stabilt ut så det vore väl inte så särskilt förvånande om de får fortsatt förtroende.

Nytänk

Man kan ju också tänka sig att man sedan bygger en helt ny backlinje mot VM med lite modernare spelartyper. Kanske denna lite mer spelskickliga kvartett med mer teknik i backlinjen. Jag ser gärna en vänsterfot som vänster mittback.så Magdalena Eriksson ligger ju förstås bra till där. Klart snabbare Alexandra Lindberg borde kunna komplettera henne bra.

Någon riktigt modern vänsterfot som vänsterback är svårare att hitta så kanske testa Nathalie Björn där.  Det är svårt att peta Jessica Samuelsson i någon tänkbar startelva och det skulle egentligen inte göra men vill man ha in mer teknik så är Hanna Glas ett bra alternativ. Alternativt byta kant på Björn och Glas.

Mitt val

Personligen skulle jag gärna se den här backlinjen. Vänsterbacksplatsen är fortsatt mitt största problem. Jag ser gärna att Nathalie Björn testas som vänsterback även om jag tycker hon vore ännu bättre som högerback eller mittback.

Jag vill se Sandra Adolfsson få chansen som mittback bredvid försvarsdirigenten Linda Sembrant. Adolfsson har både snabbheten och vänsterfoten för att komplettera Sembrant. Samuelsson given högerback ändå efter alla fina insatser det senaste året.

3-5-2 (5-3-2)

En spännande kombination vore också denna i en 3-5-2 (5-3-2) -uppställning. Sembrant som chef i mitten med fina uppspelsfötter hos Eriksson och Björn vid sidan om sig. Aggressiva bollvinnare som yttrar i Hermansson och Samuelsson.

Landslagsinventering 2017: Målvakter

Peter Gerhardsson tar över som förbundskapten nu så det är läge för en rejäl landslagsinventering och lite tankar om vilka spelare som jag tycker borde ligga närmast spel i landslaget framöver . Det positiva är att det finns väldigt många intressanta spelare att välja på inom svensk fotboll. Problemet är ju att allvaret börjar väldigt snart med viktigt VM-kval mot Danmark redan i oktober så för stora förändringar redan till den matchen är nog kanske inte att vänta eller ens att rekommendera.

Annars tycker jag man bör satsa på spelare som känner sig motiverade för landslagsspel och är redo att satsa åtminstone till VM 2019. I EM såg vi också hur snabbhet, teknik och spelskicklighet och kombinationen av detta blir allt viktigare och man behöver spela in fler spelare med de egenskaperna och där är urvalet intet inte så stort tyvärr.

Jag hade tänkt göra det i ett enda långt inlägg från början men har valt att dela upp det i ett inlägg vardera för målvakter, försvarare, mittfältare och anfallare samt till slut ett inlägg med lite intressanta startelvor. Jag mjukstartar med målvakterna som är den mest överskådliga och kanske minst konkurrensutsatta positionen. Under morgondagen dyker inlägget med försvararna upp och övriga inlägg kommer innan den damallsvenska höststarten.

Rutin på målvaktspositionen ska inte underskattas och så länge Hedvig Lindahl håller världsklass så är det inte bråttom med någon generationsväxling. Däremot tycker jag att man bör rotera mer på positionen i t.ex. Algarve så att det finns alternativ som är redo den dagen det behövs plus för att de ska kunna ta nästa steg och för att Lindahl nog också skulle må bra av att känna lite flås i nacken på äldre dar.

Huvudalternativen

Hedvig Lindahl (-83, Chelsea) blir bara bättre och bättre och om hon tycker sig ha tid och motivation att satsa ytterligare några år så är hon väl fortsatt ett troligt förstaval i landslaget. 34-åringen ses ju nu allmänt som en av världens bästa målvakter. Inga direkta svagheter i sitt spel, massor av rutin och väldigt få misstag numera även om hon svajade lite i EMs kvartsfinal.

Hilda Carlén (-91, Piteå IF) har varit andremålvakt i landslaget en längre tid nu och fått göra några landskamper i år. Blir allt mer komplett även om styrkan fortsatt finns i de fantastiska reflexerna. Har hållit ganska hög lägstanivå de senaste åren och gjort det bra när hon fått chansen i landslaget.

Jennifer Falk (-93, Kopparbergs/Göteborg FC) har varit damallsvenskans bästa målvakt de senaste åren men ratats av Pia Sundhage.  I år har hjärnskakningen stoppat henne från spel större delen av våren och kanske stoppar den henne också under hösten. Modig målvakt som gör de lite mer omöjliga räddningarna. Hade det inte varit för huvudskadan så hade hon varit en verklig utmanare till Lindahl i mina ögon.

Utmanarna

Emelie Lundberg (-93, Eskilstuna United) har av och till varit tredjemålvakt i landslaget de senaste åren. Jag har varit lite osäker på om verkligen håller tillräckligt hög klass. Var lite ojämn förra året men har gjort en fin vår i United som gör att jag nog tycker hon bör vara med i diskussionen trots allt.

Zećira Mušović (-96, FC Rosengård) har jag under flera år nu sett som det största framtidsnamnet på målvaktssidan. Jag tror fortfarande hon är en framtida förstemålvakt i landslaget även om utvecklingen kanske inte gått spikrakt uppåt den senaste tiden. Lite småskador har ställt till det och hon har inte lyst av självförtroende i sitt spel. Har annars alla förutsättningar att bli en komplett landslagsmålvakt. Tuff konkurrens i klubblaget.

Emma Holmgren (-97, Hammarby) hade en darrig inledning på sin damallsvenska karriär men spelade upp sig och gör en stark vår. Jag har ställt ett frågetecken till greppsäkerheten då och då och hon behöver fortfarande utveckla alla delar av sitt spel. Potentialen till att bli A-landslagsmålvakt finns dock definitivt .

Fler intressanta namn

Jag har just nu svårt att se att någon annan ska blanda sig i det hela de närmaste åren men blir gärna överraskad.  Tove Enblom (-94, Umeå IK) tycker jag har varit bra de senaste åren men behöver spela på högre nivå än Elitettan för att bli aktuell. Stéphanie Öhrström (-87, Fiorentina) var aktuell för EM-truppen men tvingades tacka nej. Har en del internationell rutin men jag ser kanske ändå alternativen jag nämnt ovan som mer aktuella framtidsnamn.

Regerande mästarnas målvakt Cajsa Andersson (-93, Linköpings FC) behöver ännu bli lite tuffare i sitt spel och visa mer pondus innan jag ser henne som ett landslagsalternativ,  men hon får ytterligare erfarenhet i Champions League i höst. Matilda Haglund (-96, Linköpings FC) ska ta upp kampen med Andersson i klubben efter sin korsbandsskada och kan kanske bli ett utropstecken om hon får chansen.

Högt och lågt med Pia Sundhage

Landslagseran med Pia Sundhage har nått sitt slut. Det har varit en omtumlande period för oss supportrar som fått uppleva både framgång och misslyckanden .

Jag tänkte att jag skulle försöka summera det hela så som jag har upplevt det . samt börja blicka framåt litegrann när Peter Gerhardsson nu tar över ansvaret. Det kommer också under de kommande dagrana en större inventering av vilka spelare som kan tänkas bli landslagsaktuella framöver.

1:a september 2012 presenterades Pia Sundhage som ny förbundskapten och det blev en rivstart med ett hemma-EM sommaren 2013. Pia Sundhage hade stor del i att det blev ett väldigt drag runt turneringen och att media skrev spaltmeter efter spaltmeter. Sportsligt blev det också en helt okej inledning med gruppseger även om Tyskland sedan som vanligt blev för svåra, denna gång i semifinalen.

Lotta Schelin vann skytteligan och Kosovare Asllani fick äntligen fullt förtroende och vann assistligan.  Ett av Pia Sundhages mest lyckade drag var att omskola Nilla Fischer från mittfältare till mittback i landslaget precis som hon under den våren stundtals varit i klubblaget Linköping. Det blev succé för Fischer som sedan dess allmänt setts som en av världens bästa mittbackar.

Vid något tillfälle i början av sin förbundskaptensperioden uttryckte sig Pia Sundhage att hon hellre vinner med 4-3 än 1-0 eller något i den stilen och några år med jakt på att få till en offensiv spelstil inleddes med eviga formationsförändringar för att lyckas. Någon tydlig eller fungerande spelidé för den svenska offensiven och någon stor målproduktion fick dock aldrig Sundhage till med Sverige och man kan väl misstänka att det är något som hon inte är så nöjd med själv från tid som förbundskapten.

Jakten på ett fungerande offensivt spel slutade med kaos i defensiven och Sverige har väl aldrig sett så oorganiserat ut försvarsmässigt som under den perioden. I VM 2015 hamnade Sverige i ”Dödens grupp” med USA, Australien och Nigeria men tog sig vidare med tre oavgjorda matcher. Stopp mot Tyskland som vanligt sedan. Denna gång i kvartsfinal och Sverige var aldrig i närheten att hota tyskorna denna gång.

Lite mer fokus på defensiven började synas i OS-kvalet men Pia Sundhage fortatte att satsa på offensiven in mot OS i Rio 2016 . Efter att man blivit överkörda av Brasilien i gruppspelet tog hon dock ett starkt beslut att satsa helhjärtat på försvarsspel och omställningar. Defensiven blev genast Sveriges styrka igen och man lyckades slå ut både värdnationen Brasilien och USA på vägen till final. Där blev åter Tyskland för svåra även om Sverige åtminstone bjöd upp till kamp denna gång. OS-silvret var ju dock Sveriges första OS-medalj och en stor framgång.

Mot EM i Nederländerna 2017 skulle sedan Sverige bli ett mer offensivt lag igen och nya formationsförändringar följde men något vidare bra offensivt spel fick Sverige inte till nu heller. Genomgående saknades tydlighet och kvalitet på sista tredjedelen och EM blev ingen succé trots oavgjort mot Tyskland i gruppremiären. Sverige ut i kvartsfinal mot Nederländerna som ju dock visade sig vara turneringens bästa lag. Svårt att se det som ett fiasko men Sverige var inte bäst när det gällde.

Min största frustration vad gäller Pia Sundhage som förbundskapten har legat runt trupputtagningarna. Formstarka spelare har alldeles för ofta ratats eller tagits ut alldeles för sent. Jag tänker exempelvis på väldigt formstarka spelare som Petra Johansson (då Larsson) och Pauline Hammarlund inför VM 2015 eller som nu inför EM när man exempelvis inte lyckats få med Marija Banusic eller Malin Diaz till EM av olika anledningar trots att de dominerat i Damallsvenskan.

Oviljan av att testa nya spelare i matchssituation har också fått frutrationen att bubbla inom mig. Hon har envist stenhårt satsat på samma spelargrupp, ofta samma elva, även i träningsturneringar som Algarve oavsett om de presterat eller inte. Av någon anledning har hon också nöjt sig med att se de fåtal nya spelare hon tagit ut på träning eller i väldigt korta inhopp. Jag tycker det är för många spelare som aldrig fick chansen att slå sig in i startelvan.

Sverige har har under Pia Sundhages ledning halkat efter rejält spelmässigt vilket inty minst blev tydligt nu i EM.  Men det ligger nog delvis på ännu djupare nivå. Nederländerna och Danmark satsar redan i unga år betydligt mer på teknik, kreativitet och passningsspel och där har nog Sverige väldigt mycket att lära.

Magdalena Eriksson uttalade sig ju nyligen i Corren om att fokus i ungdomslandslagen alltid legat på försvarsspelet och dert är också väldigt tydligt när man ser lagen spela. Jag har liten insikt i hur man jobbar med att förändra det här så jag kan inte uttla mig så mycket i ämnet men här krävs nog stora omtag. Här finns nog en del att lära från klubbar som exempelvis AIK och LB07 där man verkligen satsar mer på teknik och passningsspel för sina talanger.

De ojämna prestationerna och resultaten på senare år har gjort att Sverige också har fallit rejält på rankingen men det beror väl också på att damfotbollsvärlden blivit större. Tyvärr ser Sverige ut att hamna utanför topp 10 för första gången någonsin på nästa FIFA-ranking.

Sammanfattningsvis

Jag hade precis som Pia Sundhage stor förhoppningar om att få se ett offensivt och välspelande Sverige under hennes ledning men oförmogan att få till ett offensivt spel av klass och att föra Sveriges spel in i framtiden får ses som det stora misslyckandet under hennes tid.

Nej defensiv tråkfotboll var dessvärre det enda som hon lyckades få att fungera riktigt bra. Det gav ju dock ett fantastiskt OS-silver och det blev tillsammans med den ökade mediala uppmärksamheten Sundhages största framgång med landslaget. I en värld med allt hårdare konkurrens både på planen och om medieutrymme är det dock verkligen inte att förringa.

Nu väntar alltså en ny era med Peter Gerhardsson och han får en hel del att ta tag i. Sverige måste utveckla det egna spelet, inte minst då det offensiva och det blir väldigt intressant att se hur han lyckas med det.

Inför EM var förbundskaptenerna väldigt tydliga med att man hade tagit ut det bästa LAGET, alltså inte nödvändigtvis de bästa spelarna. Personligen hoppas jag att Peter Gerhardsson vill  och lyckas bygga ett fungerande lag av de bästa spelarna. Vi har inte råd att lämna toppspelare hemma om vi ska hänga med i utvecklingen.

Samarbetet med klubbarna har inte fungerat särskilt bra under Sundhages ledning men Gerhardsson med sin långa erfarenhet som klubbtränare borde kunna lyckas bättre.

Lite tankar från Gerhardsson i och med övertagandet kom nyligen i några inervjuver i Expressen, Aftonbladet, SVT och TT-artikeln med den lovande titeln ”Tydlighet ledord för Gerhardsson”.

Sverige – Mexiko 1-0

Sverige besegrade Mexiko med 1-0 i genrepet inför EM. Skönt att komma till turneringen förstås men det var verkligen ingen imponerande insats.

Inte så mycket som stämde i spelet men framförallt såg Sverige väldigt tunga ut så vi får väl hoppas att det i första hand beror på de senaste dagarnas hårdträning. Annars kommer tyskorna springa i cirklar runt svenskorna i EM-premiären.

Mexiko gör en bra match och hade otur som låg under efter första halvlek då jag tycker man är det bättre laget. Sverige fick bättre kontroll i andra men hade på nytt väldiga problem att spela sig till vassa chanser.

Olivia Schough var en av få i Sverige med gott om energi och inspirerad av publiken hemma i Falkenberg var hon väldigt aktiv genom hela matchen. Lite ojämn kvalitet på det hon företog sig men var inblandad i flera av de bättre svenska anfallen.

Jessica Samuelsson slarvade ett par gånger men gör annars en mycket bra match. Hedvig Lindahl var också stabil genom i stort sätt hela matchen. I övrigt ingen som stack ut positivt ur mängden och många behöver.

De isländska serieledarna Þór/KAs mexikanskor Stephany Mayor och Bianca Sierra har fått mycket uppmärksamhet de senaste dagarna efter artikeln i New York Times om deras kärlekshistoria. Idag visade de båda klass på planen. Sierra mycket stabil i mittförsvaret och Mayor var matchens lirare.

Mayor skapade enorma problem för Jonna Andersson på vänsterbacksplats i första halvlek och IDAG (!) kom Sundhage också på att  Magdalena Eriksson kanske kan spela vänsterback igen. Hon borde förstås ha fått spela mer där under våren.

Oklart dock om det var Eriksson som fick stopp på Mayor eller om det var Mayor som tröttnade så jag vet inte om man lärde sig något av det testet ändå. Svårt att dra några stora växlar runt den här matchen överhuvudtaget och det är väl inte så troligt att det blir några förändringar i startelvan till Tysklandsmatchen.

Startelvan mot Mexiko

Pia Sundhage mönstrar som väntat den tänkta EM-startelvan i mötet med Mexiko imorgon. Inte så mycket att säga om det , det är det här laget man satsar på och som ska göra det i EM.

Intressant blir väl kanske att se vilka som byts in under matchen och som då kanske sannolikt ligger närmast utanför startelvan.

Hur Mexiko står sig i dagsläget är inte helt lätt att veta men man har gjort ganska bra resultat det senaste året så kan förhoppningsvis bli en hyfsad värdemätare.

Avspark i Falkenberg lördag 18:15 (TV12)

Truppen till EM 2017

Pia Sundhage presenterade idag sin EM-trupp. Det var en trupp helt utan skrällar. Jag har redan varit inne på i titdigare inlägg vad jag tycker om det så behövs inte så många kommentarer denna gång.

Nathalie Björn och Lina Hurtig var väl de som föll på målsnöret, kanske p.g.a. sina skador, men Björn hade väl kanske inte kommit med ändå. Jag hade hoppats att Zecira Musovic skulle ta den sista målvaktsplatsen men det blev inte oväntat Emelie Lundberg.

Enda mini-skrällen är att Julia Spetsmark kom med men det berodde väl antagligen just på Hurtigs skada. Verkligen välförtjänt att hon kom med.

Målvakter
Hilda Carlén, Piteå IF
Hedvig Lindahl, Chelsea LFC
Emelie Lundberg, Eskisltuna United

Försvarare
Jonna Andersson, Linköpings FC
Emma Berglund, FC Rosengård
Magdalena Eriksson, Linköpings FC
Nilla Fischer, VfL Wolfsburg
Hanna Glas, Eskilstuna United
Jessica Samuelsson, Linköpings FC
Linda Sembrant, Montpellier

Mittfältare
Kosovare Asllani, Manchester City
Lisa Dahlkvist, KIF Örebro
Hanna Folkesson, FC Rosengård
Josefin Johansson, Piteå IF
Elin Rubensson, Kopparbergs/Göteborg FC
Olivia Schough, Eskilstuna United
Caroline Seger, Olympique Lyon
Julia Spetsmark, KIF Örebro

Anfallare
Stina Blackstenius, Montpellier
Pauline Hammarlund, Kopparbergs/Göteborg FC
Mimmi Larsson, Eskilstuna United
Fridolina Rolfö, Bayern München
Lotta Schelin, FC Rosengård

Trolig + min EM-trupp

Imorgon är det änrtligen dags för Pia Sundhage att presentera sin EM-trupp.

I början av maj så skrev jag inlägget ”Hård kamp om EM-platserna? Njae” om vad som jag trodde skulle bli den slutgiltiga EM-truppen. Den såg då ut så här:

Målvakter: Hedvig Lindahl, Hilda Carlén, Zećira Mušović
Försvarare: Nilla Fischer, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson, Emma Berglund, Jessica Samuelsson, Jonna Andersson, Hanna Glas, (Nathalie Björn)
Mittfältare: Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Kosovare Asllani, Elin Rubensson, Fridolina Rolfö, Hanna Folkesson, Lina Hurtig, (Josefin Johansson)
Anfallare: Lotta Schelin, Pauline Hammarlund, Stina Blackstenius, Olivia Schough, Mimmi Larsson

Väldigt lite har hänt sedan dess och jag tror fortfarande att det är så EM-truppen kommer att se ut. Några frågetecken finns. Det handlar om posten som tredjemålvakt där Emelie Lundberg kommit in igen efter att  Zećira Mušović fick sitta på bänken mycket i Rosengård. Nu har dock  Mušović fått speltid igen i de senaste matcherna och kanske tar tillbaka sin landslagsplats.

Skadebekymmer för Lina Hurtig och Nathalie Björn kan ta dem ut ur truppen.  Jag tror nog att Josefin Johansson kniper en plats i truppen istället för Björn. Viss chans finns kanske för Julia Spetsmark att ta Hurtigs plats.

Här kommer då min EM-trupp, den var inte helt lätt att ta ut. Pia Sundhage har ju litegrann målat in mig i ett hörn i och med att hon testat så få spelare. Därför förutsätter min trupp att jag har fått våren på mig att spela ihop laget…

Målvakter: Hedvig Lindahl, Hilda Carlén, Zećira Mušović
Försvarare: Nilla Fischer, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson, Sandra Adolfsson, Jessica Samuelsson, Hanna Glas, Nathalie Björn
Mittfältare: Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Kosovare Asllani, Elin Rubensson, Julia Spetsmark, Pauline Hammarlund, Julia Roddar, Tove Almqvist,
Anfallare: Lotta Schelin, Stina Blackstenius, Mimmi Larsson, Marija  Banušić, Fridolina Rolfö

Om det inte vore för Jennifer Falks hjärnskakning så hade hon varit given i min trupp som andremålvakt. Nu tycker jag att det känns givet att ta med en ung och lovande målvakt som Zećira Mušović istället.

Jag väljer att plocka in Sandra Adolfsson som jag tycker har varit en av damallsvenskans bästa mittbackar i år. Hon är ju dessutom en minst lika bra mittfältare och det skulle inte förvåna mig om hon även är en av Sveriges bästa vänsterbackar.

Hanna Glas ser ut att få till det bättre i landslaget än i klubblaget och insatsen mot Skottland gör att jag chansar med Glas som alternativ på vänsterbacksplats. Där har jag Magdalena Eriksson som försteval för att få in hennes vänsterfot vid fasta situationer och för att ha tre nickstarka mittbackar för att försvara fasta situationer. Nathalie Björn ska också med om inte skadan hindrar henne från spel.

Amanda Ilestedt och Jonna Andersson är de spelare som jag tycker var svårast att peta här. Ilestedt har varit väldigt bra den senaste tiden men jag tycker inte det behövs en till renodlad mittback. Jonna Andersson har inte tagit för sig tillräckligt i landslaget och faller också på målsnöret. Mia Carlsson var också nära att slå sig in i truppen.

Jag tycker Sverige behöver två rejäla mittfältare centralt som kan vinna boll även om det går ut över kreativiteten. Caroline Seger är förstås given men annars finns det många bra alternativ. Lisa Dahlkvist har inte imponerat i Örebro under våren men varit bra i de senaste landskamperna och räddar sig kvar som den defensiva tryggheten på mittfältet.

Centralt på mittfältet finns även Adolfsson och Elin Rubensson som alternativ. Rubensson är ett alternativ på så många positioner att hon känns given trots en del skadekänningar just nu. De 21 första spelarna tycker jag till slut var ganska enkelt att ta ut men den sista platsen hade jag problem med.

Eftersom det är en så pass viktig position vill jag ha med ytterligare en central mittfältare och här tycker jag det var svårast att välja bort Petra Andersson som gjort en stark vår och även Katrin Schmidt som jag tidigare trodde skulle vara given i min EM-trupp. Ingen riktig supervår av Schmidt men jag hade egentligen velat veta hur det hade sett ut med Seger och Schmidt samspelta på mittfältet men det får jag nog aldrig.

Med i kampen om den platsen var även Josefin Johansson men jag går på magkänsla och satsar på ett av vårens utropstecken istället. Formstarka Julia Roddar blir skrällen i min trupp  Genomgående väldigt bra under våren och har dessutom en utmärkt högerfot vid fasta situationer.

Julia Spetsmark har gjort för många bra matcher i år för att inte få chansen i truppen. Jag väljer också att se Pauline Hammarlund som yttermittfältare i första hand. Jag hoppas att Marija Banušić vill vara med i min trupp. För hon är för mig den perfekta jokerna att skicka in för att avgöra matcher. Yttermittfältare ska hon definitivt inte spela som. I övrigt inga skrällar i offensiven det det finns en bra mix av spelartyper.

Den sista platsen var svår att ta ut. Malin Diaz hade tagit den om hon inte tackat nej till landslaget. Lina Hurtig har stundtals varit riktigt bra under våren men fotskadan stör fortsatt och det gör att jag väljer att inte ta med henne. Hanna Folkesson och Olivia Schough var alternativ men de har inte imponerat tillräckligt på mig under våren.

Utan någon helt given kandidat vill jag gärna istället ta med någon av de yngre till sista platsen.  Johanna Rytting Kaneryd har gjort en ganska bra vår men inte varit riktigt lika heta som förra året. Anna Oscarsson och Filippa Angeldahl har också gjort en bra vår men jag väljer till slut Tove Almqvist som dels visat fin form och dessutom tillför en del kreativitet till truppen.

Sverige – Skottland 1-0

Någon målfest blev det inte men Sverige lyckades till slut besegra Skottland med 1-0. Sverige ägde matchen får start till mål men hade åter stora problem att få rätt tajming i de avgörande passningarna/löpniogarna/avsluten.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om matchen. Bra att Sverige dominerar så pass stort men det är ändå en känsla av besvikelse man sitter kvar med. Offensivt fungerar det fortsatt helt enkelt inte tillräckligt bra. Över till lite tankar om spelarna istället.

Försvaret sattes inte på några större prov och Hedvig Lindahl i mål behövde väl knappt göra en enda räddning. Hon var dock uppmärksam och avstyrde en del skotska försök till kontringar

Jessica Samuelsson fick spela 90 minuter igen så att det är bara hoppas att hon inte får några känningar igen efter det här landslagslägret. Ny outtröttlig insats på högerkanten där hon kom runt gång på gång. Men för många dåliga inlägg/inspel.

Jonna Andersson hade fortsatt svårt att komma med i det offensiva spelet och byttes i halvtid ut mot Hanna Glas som tog för sig mycket mer i offensiven och gjorde assist till målet. Problemet är ju att hon testats för lite i defensiven mot bra motstånd eftersom hon är en av många spelare som i bästa fall fått göra kortare inhopp. Sannolikt blir hon därför också inhoppare i EM när Sverige behöver jaga mål.

Mittbackarna Nilla Fischer och Linda Sembrant hade en lugn dag på jobbet. Magdalena Eriksson gör ett bra inhopp för Sembrant i andra halvlek.

Caroline Seger var matchens mittfältsgigant och bäst i Sverige. Rörde sig över enorma ytor under matchen och hade hög kvalitet i sitt spel både offensivt och defensivt. Fick till slut också nicka in segermålet. Lisa Dahlkvist var stabil och bjöd på en del fina spelvändningar.

Anfallsparet Lotta Schelin och Fridolina Rolfö tycker jag gjorde en bättre match mot USA. Som vanligt mycket energi hon Olvia Schough, men det blir hela tiden bara nästan bra. Stark första halvlek av Kosovare Asllani som jag dock fortsatt gärna skulle vilja se komma in li oftare sentralt.

Piggt inhopp av Stina Blackstenius som dock missade ett par väldigt bra målchanser. Även Pauline Hammarlund gör också ett piggt inhopp men det är så dags att komma på nu att hon kan vara ett alternativ på mittfältet. Hon känns dessutom mer som en naturlig målskytt än övriga kantalternativ.

Eskilstunas mittback Vaila Barsley spelade nog in sig i den skotska EM-startelvan. Hon ägde  luftrummet och spelade uppoffrande matchen igenom. Hon fungerade också väldigt bra tillsammans med Joelle Murray och jag skulle nog överväga att satsa vidare på det mittbacksparet i EM trots att de spelat så lite tillsammans.

Startelvan mot Skottland

Pia Sundhage har testat färdigt tänkte jag skriva, men jag tycker ju faktiskt inte hon har testat så många spelare på riktigt direkt. Det har ju mest varit test av spelsystem. Startelvan mot Skottland är den samma som mot USA borstett från att Hedvig Lindahl är tillbaka i spel.

Som jag var inne på i tidigare inlägg hade jag gärna sett Magdalena Eriksson som vänsterback men som väntat får Jonna Andersson fortsatt förtroende. Kanske kan hon också skaffa sig lite bättre landslagssjälvförtroende mot Skottland. Det är ett motstånd som hon bör kunna ta för sig mer i offensiven mot.

Jag hade också gärna sett Julia Spetsmark få chansen från start istället för Olivia Schough.  Precis som många andra får nu inte heller Spetsmark en vettig chans att försöka spela in sig i laget. Synd på en formstark spelare men inte förvånande förstås.

Att låta Jessica Samuelsson starta igen är bara otroligt dumt när man vet hennes skadehistorik. Samtidigt sitter spelaren jag gärna vill se testad på hennes position, Nathalie Björn, på läktaren. Gaaaah!

Högre kvalitet på sista tredjedelen är det dags att kräva nu och helst en hel del mål också.  Avspark tisdag 18:00 i Växjö och på TV12.

U23-landslaget har idag förlorat mot USA med 1-2. Jag har bara sett delar av matchen så ska inte uttala mig för mycket om den men den amerikanska segern kändes i alla fall fullt rättvis. Sveriges mål av Anna Anvegård som snodde bollen av en försvare och satte en kylig lobb av skyttedrottningsklass. Känns det inte också som att Anvegård har fått ett lite rappare löpsteg?

Sverige – USA 0-1

Måltorkan mot starka landslag fortsätter för Sverige men det fanns ändå en hel del positivt att ta med sig från förlusten med 0-1 mot USA. Sällan har man väl sett Sverige ha ett sådant spelmässigt övertag mot USA.

I första halvlek fick jag se ett försvarsspel som jag verkligen gillar. Det var aggressivt, rejält och energifyllt på alla fötter över hela planen men kändes åndå välorganiserat.

Energin som fanns i försvarsspelet hängde också med i anfallsspelet där många spelare var aktiva och hade bra rörelse. Det gav också ett bättre svenskt passningsspel.

Ett problem kvarstår och det handlar om de avgörande passningarna och avsluten. För trots en ganska klart spelövertag i första halvlek var det chansmässigt jämnt och de riktigt heta chanserna saknades för svensk del.

Inte riktigt samma enerigi och intensitet i spelet i andra men det kändes inledningsvis ändå som att Sverige hade väldigt bra kontroll på matchen. Då kontrade USA in segermålet och Sverige tappade också sitt spel litegrann. Ett par bra kvitteringschanser fanns men några mål blev det inte.

Lite tankar om spelarinsatserna

Lotta Schelin fortsätter att visa toppform i landslaget och även om det inte blir några mål så gör hon en lysande insats, inte minst med ett fantastiskt defensivt jobb med massvis av bollvinster.

Fridolina Rolfö ser också ut att vara på god väg tillbaka i form och kompletterade Schelin bra i första som stark uppspelspunkt. Byttes ut i halvtid när  Mimmi Larsson äntligen fick lite mer speltid. Hon hade dock svårt att komma loss och fick väl i och för sig inte så många bra djupledsbollar att jobba på.

Olivia Schough visar en stigande formkurva och gör en stark arbetsinsats. Det är fortsatt den där sista lilla finessen i passningsspelet som inte sitter. Byttes ut i andra halvlek och lite oväntat kanske  att Julia Spetsmark fick en halvtimme, hon som kom allra sist in i truppen. Lite passningsslarv inledningsvis men tog för sig mer och mer.

Kosovare Asllani gör också hon en bra match i sin 100:e landskamp. Möjligtvis att man vill att hon oftare ska komma i lägen för att slå den avgörande passningen. Bara en vass målvaktsräddning hindrade Asllani från att kvittera i slutet av matchen.

Caroline Seger visar ingen ringrostighet i spelet utan gör en utmärkt match igen. Dominerade på mittfältet. Hon ser för övrigt ut att trivas betydligt mer i sin lite friare landslagsroll än sin defensiva Lyon-roll. Lisa Dahlkvist tycker jag också lyfte sig ett snäpp och kompletterade Seger bra.

Jessica Samuelsson är bäst i det svenska försvaret. Rejält försvarsspel och en himla massa löpmeter. Hennes löpningar längs högerkanten är Sveriges mest pålitliga anfallsväg. Jag hoppas ändå att hon får vila mot Skottland för här får det inte bli mer skadekänningar.

Nilla Fischer och Linda Sembrant gör det också bra och var väldigt starka i duellspelet. Möjligtvis att samspelet mellan Sembrant och Andersson kan bli bättre.

Jonna Andersson var nog den som hade det tuffast i det svenska laget idag och hängde inte alltid med i försvarsspelet, bl.a. vid baklängesmålet. Inläggen och inspelen var inte heller så bra som de brukar vara.

Jag tycker nog kanske att man ska fundera över att spela Magdalena Eriksson som vänsterback ändå, inte minst för att få in hennes vänsterfot vid hörnorna plus att man då som bonus får mer nickstyrka i försvar av fasta situationer. Eriksson bytte av Fischer som mittback i andra halvlek.

Väldigt stabil insats av Hilda Carlén i målet som var alert i hela straffområdet. Sattes inte på några större prov i luftrummet eftersom USA nästan inte hade några höga inspel eller hörnor.

USA var överlag en besvikelse och laget hade stora problem att få igång ett fungerande passningsspel under Sveriges utmärkta presspel. Några spelare stack ut. Allyssa Naeher är utmärkt i målet och Casey Short gör en väldigt stark första halvlek som mittback. Crystal Dunn var ett ständigt orosmoment för det svenska försvaret och var också hjärnan bakom målet som Rose Lavelle satte.

Nu väntar match mot Skottland i Växjö på tisdag och där får vi hoppas på fler mål. 20:e juni tas EM-truppen ut. Genrepet inför EM spelas sedan mot Mexiko i Falkenberg den 8:e juli. 17:e juli är det EM-premiär mot Tyskland.

Startelvan mot USA

Pia Sundhage har redan nu presenterat startelvan som ska möta USA imorgon kväll. Den innehåller inga överraskningar utan det är de spelare som Sundhage satsat på den senaste tiden som får chansen igen.

Torsdag 19:30 (TV12)